Revansch och lycka!

Idag var det så dags för den andra träningen.
Efter gårdagen kände jag mig ganska moloken och ställde in mig på att det skulle bli ännu en träning i att kunna vara i grupp med andra hästar.
Malin hade som vanligt den goda smaken att agera som världens mest effektiva och välorganiserade groom. Jag konstaterade redan igår att vatten och bank kanske skulle bli svåra att övervinna denna helg, men tänkte ändå att det kunde vara idé att göra dem "till fots" innan själva träningen började.
Så i djupaste lera och det blötaste gräs som går att föreställa sig traskade vi ner till banken.
Blixt var iklädd sin utrustning och en mindre klädsam anspänning.
Döm om vår förvåning när han helt sonika traskade upp och ner på banken som ingenting.
Jag tänkte att det var ju bra, men säkerligen kommer han ju vägra gå ner i vattnet.
Icke!
Hästen knallade glatt fram och tillbaka i vattnet efter mig.
Så då var det bara trappan kvar.
Den skuttade han ner för innan jag ens hade bett honom, så jag fick kliva ner efter honom istället för tvärtom.
Nåja, det var väl en sak om han gjorde det i grimskaft, men med mig på ryggen skulle det säkerligen inte vara lika lätt...
Pyttsan!
Blixtponken forsade fram hela träningen och tvekade inte på nåt. Han hoppade ALLT.
Så fin.
Så tuff.
Så himla energisk och härlig.
Han är ju ändå bara fyra år och har aldrig varit ute på terrängen tidigar, så hade det inte gått idag så hade nog ingen, utom möjligen jag då, tänkt att det var särskilt konstigt.
Men han gjorde det så bra.
På slutet hoppade vi runt en hel bana innehållande alla "svårigheter" plus några hinder han inte hoppat tidigare.
Vi är bäst!
Malin är bättre ändå, för utan henne fick jag inget vettigt gjort.
Hoppas trisslotten jag köpte idag ger klirr i kassan så jag kan bjuda Malin på solsemester med fri massage varje dag, för det lär hon behöva efter att se efter mig eller mitt barn hela dagarna.


Banken



Vattnet



Litet upphopp


Stockhinder